Hej jag heter Nickolina och jag är dataspelsmissbrukare. HEJ NICKOLINA!!!

ja hej hej.

Jag tycker om att uppfatta mig själv som en bildad, klok och intellektuell person. Lite akademisk så. Jag vet att det finns uppseendeväckande många saker som bevisar motsatsen men det är så jag tycker om att se på mig själv.

Varje dag efter jobbet går jag hem, plöjer alla dagstidningar, tittar på "uppdrag granskning" el "agenda" men fnyser kritiskt åt att det är vinklat och så vidare. Så jag stänger av tv:n i god tid eftersom man inte vill få fyrkantiga ögon och sätter mig för att läsa en god bok. Eventuellt på utrikiska.

Så vill jag att ni uppfattar mig men oss emellan kan inget ligga längre från verkligheten.

Jag har ett litet problem med at få tiden att räcka till på kvällarna, så tyvärr hinner jag inget av det där. Jag kör kortvarianten så att säga. Det innebär att läsa dödsannonserna, kolla topmodel och läsa cosmo (på svenska) för jag måste hinna med det viktigaste av allt;Att spela Zuma. Vissa gillar yoga, andra föredrar att sticka el meditera. Själv spelar jag Zuma ett par timmar för att varva ner lite. Zuma är ett högintellektuellt, bildande spel som går ut på att man är en liten metallgroda som skjuter färgade bollar på likasinnadefärgade bollar för att krascha dem. Frågor på det?

Min syster skäms så mkt över detta att det nästan är en familjehemlighet. Hon vill inte höra om det utan låtsas som att problemet inte finns. Det är tråkigt.

Ibland blir Peter så trött på spelandet att jag stänger av ljudet och låtsas som jag gör något annat.

-SPELAR DU NU IGEN????LÄGG AV MED DEN DÄR SKITEN!

- Vad fan snackar du om? Jag läser DN:s ledarsida. leave me alone för bövelen.

Jag läste någonstanns att när man inte längre kan stå för hur mkt man super/äter/spelar zuma, då är man typ redo att börja sälja "faktum" för då är undergången nära.

Jag är redo att låta det hända!

Uppvärmning

Just nu värmer jag upp inför dagens shoppingbravader.

En redbull i näven samt lite stretching av höfter och axlar för rätt schvung i trängselknuffarna.

Knäna som brukar ta stryk har fått sitt med hjälp av upphopp och svikthopp. Nu skall jag bara ta en valium och smörja in hela kroppen med tigerbalsam så ska det nog gå jäkligt bra.

Nordstan-triathlon

pust och stön.

Idag gav jag mig modigt ut i regn och snålblåst för att handla samtliga julklappar på kortast möjliga tid. Praktiskt iklädd funktionsjacka och lager på lagermetoden, bekväma skor och en stor portion tålamod kände jag mig redo att ge mig in i något som bara kan beskivas som kollektiv masochism. På 4 min var jag trött, efter 6 min var jag irriterad och förbannad efter 10.

Här följer min lista på vilka som jag inte vill dela shoppingcenter med.

1) Tjockisfamiljen

Tjockisfamiljen går alltid i bredd och lyckas ta upp 99,9 % av all plats som finns i en shoppingcentergång. De går provocerande långsamt och samtliga äter glass även om det är 18 minus ute. Barnen har kollektiv sockerchock och mamman har ont i knäna. Pappan är sur för att han inte får sitta hemma i nätbrynja och titta på tipslördag, dricka bira och äta chilinötter.

Som tur är brukar tjockisfamiljen försvinna in på Fätter BR för att köpa opedagogiska leksaker för stillasittande lekar och då blir man av med dem.

2) De hysteriska invandrarkvinnorna.

Finns på lindex och kappahl och tycker om att bläddra i klädställ som snurrar, i jakt efter fynd. De pratar skithögt på ett osvenskt läskigt sätt och när du står bredvid och försöker titta i klädsnurran du med, så tar de sats och snurrar den så fort så att färgerna på kläderna flyter samman.

3) Fjårtis-ligan

De finns i gången vid den tuffa rock ´n rollbutiken och hänger även under taket utanför synsam. De tycker om att röka och spotta små sjöar vid sina skor. Har man riktigt otur så tuggar de även tuggummi. Fjårtisasgäng är konstiga. De är hela tiden jätteelaka mot varandra och skriker ganska mkt. De har dessutom alltid skitful hårfärg.

4) Hundägare

Stör eg inte mig. men jag hatar dem innerligt för att de nödvändigtvis måste släpa med sina stackars hundar i trängseln där de hela tiden riskerar att bli knuffade och trampade på. Hur kul är det att vara 40 cm i mankhöjd i en skog av ben.

Fy fan för julshopping. Jag måste ut i morgon med. Då tänker jag ha en cyanidekapsel runt halsen ifall det blir för jobbigt. Både jag och mitt Visa-kort behöver åka på rehab efter den här julen.

Jag, en tafsande kärring med höga klackar o dåliga knän

Igår var vi på julbord och jag kom faktiskt hem skittidigt. Typ 22:00.

Inte för att jag skulle börja 7 i dag utan för att jag redan vid tidig timma tagit alla ovärdighetspoäng som jag någonsin skulle behöva för kvällen. Lika bra att gå hem alltså.

Vad? Jo då, man ville ju vara lite fin och så inför kvällen och tog mina fräckaste stövlar med ungdomlig transvestithög klack. Pang sa det redan i korridoren utanför jobbet då jag ramlade och föll första gången. Satt kvar en stund och funderade på om mina knän skulle hålla för fortsatt partykväll då de är lite risiga så här på ålderns höst. (eller för att de aldrig får någon annan utmaning än att gå till busshållplatsen) Men iallafall. Jag staplade upp och drog på julbord. När jag gick för att hämta backning på det småvarma var jag nära på att göra om det hela igen...fast jag tänkte falla baklänges denna gången. Som tur var hade jag självbevarelsedrift att undvika platt fall till allmän beskådan, utan fann något i sista stund att ta fast i så jag slapp förnedringen. Synd bara att det var högra bröstet på vår nyanställda på jobbet. Vet faktiskt inte vilket som var värst. Hon skrattade bara men jag misstänker att hon ängslades för att vara ensam i samma rum som jag idag.

kolla på mig, jag är så himla hääärlig

Idag ska vi återigen prata om fria människor. Mitt favoritämne på jorden.

Den uppmärksamme minns mitt inlägg för länge sedan, om han som åt ostbågar på bussen. En galen man naturligtvis. Ingen annan gör så. Igår utanför Hemköp i nordstan såg jag något liknande som provocerade ngt oerhört. En tjej, naturligtvis i för långt hår och myyysiga kläder kände sig hungrig. Blir man hungrig i nordstan finns flera alternativ. Man kan bland annat lyssnandes på trevlig pianomusik, äta räksmörgås på konditori festival el äta flottiga vitlöksbröd på Lydias om man vill vara lite sunkig. I värsta fall kan man komma upp till mig på kontoret och så kan vi dela min lunchlåda. Fritt land, fria val. inkluderar tyvärr också fria människor. Denna människa köpte en liten brödbit (grov) och en box färskost (philadelphia..mmm vardagslyyxx) och strosade omkring med brödfan i ena handen och boxen i andra och liksom doppade lite...ibland tittade hon nöjt upp som hon ville deklarera;Seeee på miiig, såna tokiga saker jag gör, gå här och mumselimumsa. jag är så häärlig...ochförövrigtharjag8katterhemmaochkommerlåsaindigiminlägenhetiolskrokenomdutilltalarmig.

Jag gav henne en trött blick..Jag har inte civilkurage att göra ngt annat.

massagepärs

Mitt eget livs tävling om jag eventuellt kan bli den ovärdigaste människan i historien har ju pågått ett tag och idag har jag lagt till lite poäng.

Var på massage efter jobbet och eftersom det alltid blir asmkt att göra precis när man har en tid att passa, fick jag kasta mig iväg och var således darrig av stress när jag kom fram. Väl där blev jag väl mottagen av min massör för dagen. Erik 23 bast..typ. Fint. jag hönsade runt där ett tag innan jag fick mod att ta av mig kläderna och blotta mitt fetlagda, ofärgade hull inför denna ungdom. Du kan få behålla strumpbyxorna om du vill, sa snälla massören och ville väl vara vänlig(eller så var han rädd om sina ögon) när han såg att jag var lite ovillig. Vad han inte tänkte på är att det finns en sak som är värre än att stå helt jävla naken. Det är att stå naken iförd kalasbyxor och vifta med tårna. Det visste jag ju såklart men vad fan skulle jag göra. jag kunde ju knappast säga att ; nej, söta massören..Jag föredrar om jag kan få ta av mig endast till trosorna och helst vill jag ligga med rumpan bar. Hoppas att det är ok för dig.

Massören tyckte att jag hade ett intressant rörelsemönster. Tack, sa jag lite smickrat inan jag fattade att han menade att jag gick med axlarna vid öronen. Sen sa han att han brukade rekommendera att folk gick på massage en gång i månaden men att jag var välkommen igen redan på måndag. Han tyckte alltså att min rygg var helt fucked up men jag väljer att tolka det som att han blev kär i mig helt enkelt. Såklart. vem kan motstå en blekfet mara i kalasbraxor. Inte helt lätt.

Tjockisars förträngningsmekanism

Hej på er igen!
Jag inbillar mig att ni saknat mig! (Hoppas)
Medan jag har bloggvägrat har jag gjort annat istället. Som att jobba på min övervikt. Jobba upp den alltså. Till nya rekord. Eftersom jag snart är en riktigt fläskfia har jag studerat hur sådana agerar och har kommit på åtminstone en gemensam nämnare som jag nu snart då kommer att börja anamma.

Fläskfiaregel nr 1:
Berätta högljutt för andra att du inte uppskattar söta smaker.
Fläskfior tror sig ofta vara gourméer istället för gourmander som de snarare borde kvalificeras som. Åh nåt litet efter maten är gott. Kanske en liten ruta mörk choklad. Ljus choklad smakar för sött och annat godis är alldeles för sliskigt. Likaså, kakor, tårtor, läsk och ljust bröd. Det äter de ALDRIG. Men något litet, litet går an. Nåväl...allting är relativt. Även pyramiderna ser mikroskopiska ut om man kollar på dem från rymden.

Fläskfiaregel nr 2:
Skratta åt alla andras dåliga karaktär när det kommer till sötsaker
Hohoho...nu skall väl Arne ha en kaka som vanligt. Det kan han ju ALDRIG motstå..Han är en riktig liten gottegris den där. Alltid är han sugen på nåt. Det kan aldrig vara bra.
Eftersom Arne är smal kan han aldrig säga emot och pressa fram sanningen om att det är helt jävla uppenbart vem som sväljer mest på det totala.

Fläskfiaregel nr 3
Var oerhört kritisk till bantning och förlöjliga dem som bantar
Och prata mkt om att det är bäst att äta ordentlig mat tre gånger om dagen. Hemlagad utan konstgjorda och cancerframkallande sötningsmedel och lightprodukter. Bra idé. Det verkar ju funka?!

Hur gett är det inte att vara ledig idag. Mån och allt? Här ligger jag med full betalning och har bara liksom liten minisemester cos Im worth it. Idag skall jag shoppa, städa, tvätta och dansa magdans.

I fredag hade vi kandidatafterwork. Mkt lyckad sådan anser jag själv. Vi begränsade alkoholutbudet och bjöd på tapasbuffé. Ett smart drag. Det har visat sig att folk sköter sig bättre när de har 8 kg korv i magen när de super skallen i bitar efter en vecka på skiftet.

Vi själva drog det heta stället Hard Rock när vi kände att vi socialiserat nog. Alltså Hard Rock! Trodde att det var dött och begravet, men det var i själva verket ganska bra drag. Man skäms ju lite att man är där och sådär men ändå...Det lyckades bli en riktigt bra utekväll med jobbet. Utan vare sig gråt el tandagnisslan.

arbetsförmedlingen anno 1772

Del 127

Ni vet att jag har svårt för allt som har med arbetsförmedlingen att göra och ni har knappast missat att jag tycker att det kan vara lite småknöligt att lägga ut annonser på deras skitsida, då inga vettiga yrkesgrupper finns att välja på. (Man får naturligtvis inte välja själv vad man skall kalla tjänsten) "Kundtjänstmedarbetare" finns tex inte trots att det är typ vad halva sveriges befolkning under 25 jobbar som. Som tur är finns det mycket annat matnyttigt och spännande att välja mellan och värket som sådant har tänkt på det mesta. Riksdagsstenograf tillexempel. Shit vilken tur...jag som skall rekrytera en sådan nästa vecka och jag var liite nervös över att det kanske inte skulle gå att finna. Men det är klart att det gjorde. Kära arbetsförmedling. Ni är att lita på! Jag har ett tips. Skippa nymoderniseringen även de kommande 500 åren så kan vi snart göra arkeologiska utgrävningar i era lokaler och datasystem. Kanske, kanske måhända att vi då hittar en liten riksdagsstenograf...Men jag är inte säker. Tror att de dog ännu tidigare. Typ tillsammans med mammutarna.

My ears my ears!!!

Idag råkade jag av misstag gå förbi brunnsparken på min väg till gymmet (jajamän, ville gärna få sagt det.)

Vid bron vid Palace stod en tiggare som rymt från Meros camping och spelade lite musik för att tjäna sitt levebröd och eventuellt även underhålla..Alltså, det blir nog inga sötebrödsdagar för hennes familj kan jag säga. Och på något sätt får hon skylla sig själv. Hon stod med sin leksaksgitarr och slog på strängarna sådär som man gör när man faktiskt inte kan spela en ton på gitarr men ändå liksom vill lira, om inte annat så för att föra oväsen. Till detta sjöng hon en sång som faktiskt passade in, typ dadadadadadadadada i en ton.

Det ÄR synd om tiggare men jag blev ändå irriterad. Än en gång...Brunnsparken. Platsen på jorden där all ambition bara dog. Varför kan vi inte bara jämna skiten med marken och kanske bygga ett kärnkraftverk istället?

Stureplanssafari

Å så har man varit på fest igen!

fest fest fest....alltid dessa fester...herregud vad man är i farten och inne och sånt

men hör på detta fuckers!!!

Var bjuden på VIPparty på nyöppning av café opera i fredags. coctail, röd matta, gratis drinkar, Lars Wallin..massa andra kändisar.....you name it.

Hur jag fick denna biljett vill jag inte närmare gå in på för det är lite ohippt, så vi kan säga att jag fick den hemskickad. Ev tillsamans med en goodybag.

Vad jag gjorde där är svårt att förklara för någon, som liksom jag inte heller tycker om att förnedra sig allt för mkt, men låt mig summera dessa saker som jag upptäckte denna kväll.

Jag var tjockast, mest förvirrad och hopplöst, HOPPLÖST, töntig.

Varenda brutta var det snyggaste jag sett och varenda pojk (för det var just vad det var. Jag höjde medelåldern med 10 år) såg ut som de hade binnikemask. Samtliga hade pappas kreditkort och ingen bjöd minsann mig på något pärlekvack.

Mina mest högklackade heta pums såg ut som platta eccosandaler jämfört med alla snygga skodon som vandrade runt.

Vi var tvungna att gå därifrån rätt tidigt för jag var lite skakad...Om man säger såhär...Jämför vimmelbilderna från stureplan med dem från butlers i trollhättan och gissa vart du hade haft störst chans att få ligga.

Nu skall jag förtränga att "svampen" överhuvudtaget finns och drömma mig kvar i den värld där spännfigge var kung på småstadsdiscot. Sådär snygga är inte människor. Inte på riktigt och inte absolut inte i mitt "happy place"

hur jag byggde denna vackra kropp

Hur mycket smörkransbitar, negerbollar och lakritszebror kan gå ner i min kropp.

Rätt många har det visat sig.......

Jag, en himla tant

Jag har så många vuxenpoäng att jag snart knappt kan räkna dem längre. Jag är rädd för ungdomsgäng och tycker faktiskt att Åsa-Nisse är förbannat lustig.

Dagens tantvarning är dock att jag idag såg en yngling i provocerande tryck på tshirten-och blev provocerad.

Det här med ungdomsmode är något jag länge ondgjort mig över. När jag har en ung man på intervju och personen i fråga har jeansen så att halva designkalsongröven sticker upp så brukar jag titta länge och irriterat tills ungen inser problematiken och drar upp brallan dit den skall sitta. (över buk naturligtvis)

Idag komplimenterade jag min nya kollega för att hon var en så trevlig ungdom, med piercing i tungan, tufft helgliv och fräck musiksmak. På väg från ett ärende kände hon sig nog tvungen att bonda lite, så hon började helt seriöst att berätta att hon och hennes boyfriend hade tänkt att spela bingolotto häromkvällen men att det höll på till för sent på kvällen så det gick inte. Sen sa hon att hon inte följt det så noga sen den där nya kvinnan tagit över. Obs detta är inte ngn omskrivning el överdrift utan var vad hon verkligen sa,utan att låta ironisk el sarkastisk utan liksom bara vänlig.

Ja du, sa jag. Det är trevligt att du försöker prata om saker du tror att jag finner intressant och lite kittlande, men där går gränsen.

Sen fick jag låtsas hela eftermiddagen att jag inte kunde en enda sångtext av Thore Skogman utan mest var intresserad av populärkultur. Undrar om hon gick på det.

Imorgon kommer hon väl bjuda mig på marmeladkonfekt för att försöka göra mig glad. (hoppas)

skändad av helgens bravader

Min skapare vilken helg. Jag är psykisk och fysikst utmattad och jag skulle behöva minst en veckas semester för att återhämta mig.

i Fredags gick vi till skitstället jag nämnde i förra inlägget och servicen var rövdålig denna gången också. Maten god dock men jag tror inte jag såg ett leende på servitrisen på hela kvällen. Och så fort jag skulle gå på toa hade någon skitit sönder den innan..Det händer ALLTID mig och jag antar att det är karma.På Avalon bröt helvetet löst och efter att det glada sällskapet druckit några hotshot och på ett ovärdigt sätt sjungit den medhörande sången så slutade kvällen i gråt och tandagnissel....Jag vill inte gå djupare in på det förrutom höja ett varningens finger för att där spriten går in där går vettet ut.

Dagen efter var jag i chocktillstånd och bakfull men pallrade mig iväg för att träffa Jenny, min rara vän som är dietist. Jenny är kyrkligt aktiv, så jag passade på att svära som en tourettespatient under hela fikan. Jenny sa att det inte gjorde något så jag antar att även gud var på storsint humör och förlät mig. Sen muntrade Jenny upp mig med roliga historier om hur hon till yrke hjälper tjockisar med goda förträngningsmekanismer att gå ner i vikt. Jag kände mig bättre till mods efter vi träffats.

Sedan tog vi en tur till trollis för att gå på fest a la äkta småstadssjöslag. Det var peppes kompisar och han blir som förbytt när de ses. Efter att vi alla slängt ner nivån till helvetet ungefär fanns det ingen gräns på fördärvet och jag vet inte så mkt mer än att alla vodkabaginbox gick åt och att Peter stiftade närmare bekantskap med mina föräldrars toalett senare...Men det var efter det bildats 8 böghögar, fridans och ballongjakt. Peter stagedivade över ett bord för att krambrottas med sin vän och på det hela taget var det en riktigt lyckad fest. jag har länge gnällt över att jag inte skrattat på länge men idag har jag faktiskt träningsvärk. Så det var välbehövligt med lite hederligt brölpartaj med fulsprit kände jag spontant. Men då jag inte längre är 18 så är jag inte van vid att kalasa i dagarna två och med de känslomässiga inläggen på fredagen så känner jag mig rätt mör nu...Men ändå..vilken tuff ungdom jag är.

Å så får man skämmas igen

I lördags var Martina och jag och åt tapas på ett ställe i centrum. Vi hade shoppat hela dagen och var trötta. Och aggressiva, skulle det sedemera visa sig. När personalen plötsligt inte tog kort då automaten var trasig, tyckte de att vi skulle ställa oss i lönelördagsbankomatkön som låg på andra sidan stan typ, för att kunna betala för det lilla vitlöksbröd med sketen olivolja och typ en rå räka i sås. Vi tyckte att vi hade fritt läge till springnota men dök naturligtvis upp med pengar i hand som de präktiga protestanter vi är. Dock tyckte vi nog att de kunde dragit av lite grann för besväret, men det tyckte definitivt inte de...Kanskee ansåg de att vi såg ut att må bra av lite motion och det var iofs en korrekt iaktagelse...men iallfall. Vi surade rejält och yttrade ev ord som "skandal" "Aldrig mer gå hit" "oförlåtligt" och "passa er jävligt noga" (nä....) och sen drog vi med huvudena högt och tyckte att vi varit modiga.

Ikväll skall vi gå ut och äta med jobbet. Gissa vart vi ska?

Jag har förklädnad i dag akn jag meddela. Medvetet tog jag inte samma jacka tex. Nä, jag är inte riktigt så "om mig kring mig" att jag på allvar tror att de skulle känna igen mig och kasta ut mig i vredesmod men man VET aldrig.

Vi får se vad som händer.....

mera dansing

Idag ska jag på min fjärde magdanslektion. Tjoho.

Det är nedrans roligt men fan så svårt.

Det är fett med fria själar som ni förstår, men jag var liksom förberedd och hanterar det lite bättre än vanligt. Vår fröken är så fri, så fri, med sin kajal och fladderbyxor. På deltagarna i övrigt har jag noterat följande frisjälattribut:

* Grönt nagellack

* Sjalar som inte har något syfte utan mest markerar olika kroppsdelar

* Tendens till fridans före och efter pass.

Själv har jag adidasbrallor och är ofri som vanligt. Dock är jag även oerhört ofri i höfter och axlar vilket innebär att jag inte presterar lika bra som de som har lite mer mobila leder (och sinnen)

Det är tråkigt och trots att jag över varje dag till rytmisk arabisk musik så sker inga förbättringar. Vilket skämt till kropp.

discodansing

Efter 8 månaders träda har kärringen varit på disco.

Jag går fan aldrig ut..aldrig någonsin. Har inte ens sett avenyn i lördagsbelysning sedan urminnes tider och blev därför förvånad och lite rädd. Mycket mer folk än i vårt vardagsrum kan jag meddela. Först var vi hemma hos Jenny och gjorde trygga grejer som att äta kärleksmums och dricka rödvin..sånt kan jag fortfarande, tufft nog. Sen åkte vi till tranqilo och fick stå i kö i evigheter eftersom vi naturligtvis inte hade ngt fräsigt vipkort. Jag hade asmkt läppstift men fick inte gå före för det..Jävligt trevligt ställe dock, även om svettlukten låg som dimman över Lützen. Men folk dansade som galna och det var rätt trevligt..undrar om det var droger inblandat...det hade kännts lite spännande. Jenny gnällde över att hon aldrig någonsin fått droger i sin drink..Hon har ändå varit ute skitmkt och ställt glaset jättelångt bort i hopp om kanske lite roppa, men icke då...Ja livet är orättvist.

Back again

Jag vet att jag varit off från bloggen ett längre tag. Tänkte att jag skulle vara lite svårfångad och låta er sakna mig lite. Läste det tipset i "the rules"

Idag lurar jag på lite olika saker.

Ni vet att jag avskyr statliga värk. Nu vet jag en annan sak jag är lite skeptisk till. SFI (Svenska för invandrare) Jag tror att de lär ut lite märkliga saker på samma sätt som de gamla engelska läroböckerna gjorde. (yes mr Smith, its raining cats and dogs) Jag, och inte bara jag, har tänkt på att när nyinvandrade ringer till kontoret för att söka jobb, finns en märklig gemensam nämnare. Ingen säger Hej utan alla säger Hallåhej! Vem har lärt dem det och varför? Det är ju inget fel så, men lite konstigt är det allt. Typ lite käckt.

Jag har varit sjuk skitlänge och inte kunnat träna. Men idag skärpte jag till mig och gick på yoga vilket var asjobbigt. Det går en sån där riktig yogakatt i min grupp. Hon är frisjälig på ett fräckt småstadssätt och hon är ungefär 10 gånger vigare än jag. Men idag hade hon med sig en burk läkerol salvi med till lektionen och det är ju inte halstabletter som ju alla vet utan snarre kort och gott. Innan passet hällde hon ut en hög läkerol på sin yoga matta som hon lite lätt och ledigt snaskade på under passet? Eh, vad är det om?

Sjuk?! nähä då.

Alla som känner mig vet att jag ser ner på sjuka människor. Jag anser mig vara en lite bättre människa än dem nämligen. Nej, inte kroniskt sjuka och svårt sjuka utan det där vardagsjamsandet men lite ont i halsen här och lite hostelihostig där. Fan, skärp er..jag menar det!

Nu får jag dock äta upp mina hånfulla blickar och snusförnuftiga kommentarer i stil med " Tänk dig frisk" och dyl som jag brukar reta upp mina vänner med. För jag har varit sjuk i helgen..jajamensan. Ont i huvudet, kladdiga ögon och halsont. Låg hemma hela dagen igår och kollade på hela första säsongen av "Weed". Men minns för all del att det var lördag igår. Då får man vara sjuk...Jag satt som en annan mumrik på jobbet i torsdags och fredags och var hård och tuff. Min chef tyckte jag borde gått hem och jag log med mitt mest härdade leende och klämde på bästa martyrsätt fram att Nehej...det går såå bra så. Ärligt talat, sa min chef...Erkänn! Du är bara jävligt snål. Och det är dagens sanning. Vem fan har råd att vara sjuk...jag tänker så här..Gå till jobbet, stå ut, smitta alla dina kolleger om du måste, gå hem och lägg dig sen. Då kan du köpa ett par snygga skor när lönen kommer för den tusing du hade missat om du låg hemma och jamade. zero sjukdagar so far...SÅ skall en slipsten dras!!!! Det verkar dock bara som om det är jag som tycker att jag skall ha en tapperhetsmedalj för detta. Får aldrig beröm el så...Det tycker jag är könstigt...Här är man ett föredöme och allt!!!!

datanörden- vår allra bästa vän.

Jag är tillsammans med en datanörd. Snygg förvisso, men ändå datanörd. Peter kan sitta i timtal och välja vilken fräck bild han skall ha som skrivbordsunderlägg på sin dator.

Men är man proffesionell datanörd får man aldrig vara ledig från jobbet. Alltid är det ngn vars hårddisk nyss kraschat. Peppe fixar biffen, Peppe laddar hem musik på I poden, Peppe installerar brandvägg och förklarar för pappa att han ändå behöver släcka stearinljusen innan han går och knyter sig. Ikväll ringde min bror och behövde hjälp. Peter är oftast rätt less på att fixa andras datorer men nu blev han lite uppiggad vilket som sagt är ovanligt vid supportsamtalen. Jag hörde på honom att han höll på att knäcka sig för att inte garva läppen av sig och när de lagt på berättade han att brollan dragit på sig 2700 virus på sin dator. Rent tidsmässigt är detta dåliga nyheter för Peter. Humormässigt var det tydligen obetalbart. Han var tvungen att skvallra för en kollega som också gladde sig ngt oerhört. Nu kommer Peppe bli poppis på sin IT-avdelning imorgon för att han har såna roliga släktingar.

odör och porrsko

Efter ca två veckors bantning känner jag nu att brallan hänger liite mer än vad den gjorde innan jag började. Alltid något. Dock har denna bantning en baksida som jag blev varse idag.

Jag brukar dricka en naturdietsdryck till lunch när jag ska festa till det lite. Det låter kanske inte så upphetsande, men det smakar som milkshake och så tar jag en rätt stor fralla till..utan något på. De på kontoret tror jag leker asket men sanningen är att för mig är detta kalasmat. På riktigt. Vad som inte är så kalas är att jag idag upptäckte att jag förgiftat vår arbetsmiljö. I min papperskorg har jag slängt alla tomma milkshakeförpackningarna och jag vete fan varför de stinker så. Men nu luktar det iaf sur bröstmjölk på hela kontoret och soporna töms först i morgon. Tjoho.

Tips:

Idag har HM klubbrabatt. 10% på alla varor + att man får godis. Ja jag tog en påse och Nej jag skall inte äta den. Peppe skall få den.

På tal om shopping har jag ångest för ett par rätt dyra (men sjukt flotta) stövlar jag köpte igår. De hade väldigt hög och rätt så smal klack. Peter tyckte nog att de var rätt fina men passade även på att fråga om det är sådana jag har på mig när jag stämmer träff med och trampar främmande män på pungen. (Ja, det finns både män och kvinnor som gillar sånt...det har t.o.m gått en dokumentär om det. På tv5. såklart.)

Så eftersom jag nu har ångest och det är tråkigt att ha det själv vill jag bara säga till Martina att jag tycker du skall slå till på den där apdyra koftan du suktar efter. Köper du dyrt köper du billigt heter det ju. Använder du den dessutom varje dag i 5 år så blir ju inte priset per användningstillfälle såååååå högt.

Är jag själv i universum?

Hallå, var är era kommentarer?

För tillfället tror jag att jag har noll läsare. Kan ni inte skriva lite till mig så vet jag att ni lever.

Min syster brukar gnälla på mig för att jag aldrig skriver kommentarer i hennes blogg. Men från och med nu skall jag göra det jätteofta för det är liksom roligare. Så snälla ni...gör mig glad och skriv vad ni tänker om det jag skriver. Håller ni med eller tycker ni annorlunda? El skriv ngt annat så får jag lite inspiration o motivation.

puss på er

Märkliga samtal man hamnar i.

Ibland tror jag att jag arbetar som dagisfröken.

Samtal igår (Samtliga namn är fingerade för säkerhets skull)

KonsultJonte:Heeej...jag vill inte jobba på..snaskefabriken...längre. Jag trivs inte där.

Jag (tålmodigt) Jaså..varför inte det då?

KonsultJonte: Marre har sagt till Fadde att jag sagt att han är en hora och nu skriker Fadde efter mig att jag är en hora. Det är jag inte och jag känner mig ovan och obekväm med att han ropar sånt.

Ja: jo...

Jonte: å, å sen tar han sån där mjukplast o lägger runt min hals när jag står med ryggen mot och tar strypgrepp

Jag: Du tror inte att fadde är lite bög och kanske är lite kär i dig och bara vill busa? (obs så sa jag inte)

Jag (på riktigt): ojdå ojdå..det var inte bra..osv

KonsultJonte: Kan jag ringa igen om jag vill något mer?

Jag: jo ja....det går bra

Jävlighet

Min morgonprocedur tar rätt lång tid. Särskilt om jag måste bemöda mig med att duscha som iofs inte sker så ofta man kanske skulle kunna önska. Efter fix och don och primer och rynkkräm måste även de hårstrån jag har stylas till något som kan likna en representativ frisyr. Så när jag smort in dem med diverse cremer och sprayer som skall få dem att likna hår, blåses de och slätas ut med hjälp av fön och borste. Det är trist, det tar lång tid och oftast får jag en elektrisk stöt när jag råkar nudda stickkontakten efter jag dragit ut den ur väggen. Det är hårt att vara kvinna. Sen när man kommer ut spelar det inte så stor roll vilken av Göteborgs vädergudar som är i farten. Vi har endast dessa:

* Herr spöregn

* Herr dimma och herr luftfuktighet. (de är enäggstvillingar)

* Unge herr snålblåst+regn från sidan

* Tant storm.

För det som är gemensamt för dessa är att de är oerhört bra på att förvandla snygg frilla till en marge simpsonvariant på en tiondels sekund. Enäggstvillingarna har dessutom en extra twist på trolleriet. Efter 10 sekunder under deras regeringstid är det endast sockervadd kvar av håret och jag har sett får som är bättre stylade än jag. Detta är mitt öde.

Ps. Visste ni förresten att jag som barn kallade hår och frisyr för "sydkorea" Alltså typ - "Akta min sydkorea" el "snygg sydkorea!"

Åh idag är det dålig motivation.

Tycker ni det är ok att ha dagar på jobbet när man nästan bara skenjobbar?

Jag vill göra allt annat än att jobba. Kanske tillochmed att diska mina matlådor.

Jag planerar höstens klädinköp och vad allt jag skall köpa när jag blivit smal. Jag funderar på kommande träningsdagar, vad man skall välja och sånt och om man kanske borde införskaffa ny läcker vattenflaska. (Det är tyvärr bara det jag har råd med)

Men jag försöker se ut som att jag jobbar.

Hur gör ni för att se ambitiösa ut och vad gör ni för att ta er upp från en motivationsavgrund?

schamantv

Haha

Var det någon som såg "Outsiders" igår? Det var en galen schaman som med hjälp av sina indianandar skulle få bort sötsuget hos en naiv tjockis. Det var inte helt tråkigt kan jag berätta.

Jag gladde mig extra mycket vid inslaget när han skulle beskriva sina indianandar. Först ritade han en bild på några indianer, men sen plockade han fram ett sånt där indian-plast/sten figurhuvud (inklusive torso) som man (om man är tacky) kan köpa typ på Göfab för en guldtia och sa att det här var mästerindianen, som alltid var med honom. Mästerindianen hade tillochmed streckkoden kvar under.

Sen fick man se seansen när tjockisen låg på britsen för att bli av med behovet att äta 89 påsar hallonbåtar innan frukost. Vid uppvaknadet fick hon uppfriskande nog möta självaste herr Mästerindian, då han var strategiskt placerad mellan brösten på henne. Enough said. Men hallonbåt-tjockisen tyckte att det var ett jättefint möte och att han kunnat läsa henne så bra. Han hade sagt att hon var en känslig natur som tänkte mkt och det stämde ju så bra, för nog var hon en riktig liten tänkare.

Jag skall också starta en verksamhet där jag analyserar misslyckade människor och ger tillbaka precis vad de vill höra, tillsammans med en hembakad kaka och en pepsi. Jag kommer att bli rik

Magiska huskurer

Alla som känner mig vet att jag är en nojig och överkänslig person. Vissa saker som andra tycker är bagateller tenderar jag att förstora upp en aning.

Få jag t.ex. ett papercut vill jag gärna prata om det en stund och ev ställa till en scen.

Min vän Jenny däremot är den mest blåslagna person jag vet men hon klagar aldrig. Det tycker jag är konstigt. Nu får ni inte tro att hon är offer för någon notorisk misshandlare till pojkvän, hon bara slår sig en del och varje gång vi ses har hon något nytt spännande köttsår.

Eftersom jag även är en försiktig natur skadar jag mig sällan. Men i förrgår smälte jag tummen mot min nattygsbordslampa och har fått ett jävligt läskigt sår alltså. Jag förväntar mig kanske inte att Jenny skall bry sig så mkt. Jag råkade berätta det vid två olika tillfällen igår och hon gäspade mest och tänkte väl att det inte var nåt mot hennes senaste skallfraktur.

Dock har vi en äldre kvinna på kontoret och hon är ta mig fan att lita på vad det gäller omvårdnad. Idag hade hon tagit med sig groblad som hon plockat på väg till jobbet som hon tillverkade ett förband av. Det skall dra ut vätska och annat spännade ur såret och jag är riktigt förväntansfull. (Och mäkta glad över uppmärksamheten)

Funkar det skall jag gå ut i hagen och plocka en årsförbrukning till Jenny. Det är mitt sätt att vara en god vän.

Disktrasor

Varför luktar nya disktrasor hundskit? Och inte hundskit som ett uttryck för allmän illalukt, utan hundskit på riktigt.

Det gäller iallfall för de man köper i 4-pack..ni vet en grön, en gul, en rosa, och en blå.

Peter brukar byta disktrasor ibland närdet gått lite lång tid. Han påstår att köksbordet börjar lukta efter man har torkat av det...typ sur disktrasa. DET tycker jag luktar GOTT i jämförelse.

Kom hem till mig så skall jag bevisa min tes.

Back to work

Ja då var det över....Semestern alltså, inte livet...även om det lätt kan kännas så.

Peter och jag har varit helt galna på semestern och bara rest runt och levt rövare......eller typ varit på lantstället. Hela semestern. Han och jag. Och en påse snarre.

Nä då..vi har faktiskt gjort en hel del. Vi har cyklat på Visingsö, bilat till Norrland, bott på ett trist hotell, blivit helt tagna av hur vackert det är vid höga kusten, blivit bruna (nåja) blivit bleka igen...(svårt kommet, lätt förgånget är mitt ledord). Hittat grymmaste smultronstället, fikat med trocaqdero och mjuk pepparkaka, blivit tjocka. Faktiskt har sommaren varit så som somrar var förr. Ibland var det så idylliskt att endast Idas sommarvisa saknades i bakgrunden. Vi fångade faktiskt ögonblicket flera gånger och bara njöt av att vi hade det så bra

Fräcka kändisar vi sett på semestern:

1) Stefan Liv i HV71

2) Magdalena Forsbergs mamma

3) Emma sjöbergs mammas labrador ( Nä...henne hörde vi bara men det gills)

Jag kan faktiskt inte ironisera så mkt el ens vara cynisk för livet är helt enkelt bara gött och precis som det skall vara.

Sista dödsrycket.

Jag har hört att om en person ligger för döden får man precis innan man dör en liten uppryckning. Dels är detta något som kroppen själv fixar och man kan även få förstärkning från medicament.

Jag har inga planer på att dö men skall på semester nästa vecka...och vad jobbet beträffar så är detta typ samma sak har det visat sig .Iallfall om man ser till handling och effektivitet. jag blir långsamt mindre och mindre produktiv, ser ljuset i tunneln osv.

Idag är det dock dags för uppryckningen. Jag kan inte längre förtränga för mig själv el andra att jag har en hel del som måste bli klart innan jag kastar in (bad)handduken (i bilen).

Så jag skall överraska mig själv med fart och fläkt!!!! Skall skriva lista på allt som jag skjutit upp. Nu skall jag bara surfa i kanske en timme till och sen skall ni få se på farfar.

Semesterfeeling

Åhh jag skall snart ha semester. Jag har skenjobbat hela veckan och bara längtar, längtar efter att få gå, trots att jag eg är för tjock för att vara värd att ha semester. Jag nödbantar nu sista veckan och har t.o.m. köpt en ny våg. Jag slängde den andra i flytten då jag tänkte att "Man bara blir fet om man väger sig hela tiden" Det blir man inte...Däremot blir man fet av att inte veta vad man väger för då tänker man...ja men typ 60 kg kanske...65 på sin höjd... jorå. Let´s eat candy.

Sen har jag införskaffat mkt tunikor i lös sån där gravidmodell...för visst har jag haft en bulle i ugnen. Bokstavligt talat då.

Igår bakade jag havreflarn till min kollega för att fjäska. Jag var tvungen att göra tre satser för jag åt upp den första....Men jag klappade mig själv på axeln för att jag inte åt några av kakorna. Sen att varje kaka är gjord av en liten liten klick som flyter ut var inget jag tänkte på när jag åt kanske 8 matskedar smet. 10 kakor då....gott det.

Sen gör jag inte livet lättare för mig själv. Min syrra var hemma hos mig i helgen och utbrast ( inte så lite imponerat) - Fan, att kolla in i ditt skafferi är ju som att gå till kiosken.

Ja urvalet är förbluffande. Sen var vi på Liseberg och då passade jag på att vinna en sån där jätteförpackning med kexchoklad för att vara på den säkra sidan. Det var bara 36..inget att oroa sig över.

Jag är solokvist den här veckan och njuter för fullt. Peter drar upp fiskar för glatta livet och själv kollar jag på tvprogram med låg kvalitet, äter vad jag vill, när jag vill och shoppar fast jag inte har råd...tjoho!

Intressant fenomen

Jag har tänkt på en grej med svenskar och våra sociala koder. Vi pratar ju inte jättegärna med varandra och delar ju helst inte ett tvåsitssäte med en främling på bussen. Men motvilligt finner vi ju oss naturligtvis vid att någon sätter sig bredvid..såklart. Det gör oss inte så lite nervösa och i synnerhet om vi snart skall gå av. Då är det jättestressande. Då måste vi visa att vi behöver förbi. Det gör vi inte genom att trevligt säga att ja, ursäkta nu skall jag visst gå av här, ja tack tack. Nixpix. Vi har bättre sätt. Vi börjar plocka. Med bandet till väskan, med vantarna el med ngn påse vi har med. Rena skenmanövrar då vi ofta redan har ett bra grepp och sitter vi ytterst gör vi ju aldrig såhär. Ibland kan jag bli irriterad när folk börjar plocka för tidigt. Sådär nervöst, typ 3 min innan bussen når hållplatsen. Jag vill gärna sitta kvar under tiden och helst inte resa mig hastigt under farten, då jag är rädd för att ramla på något ovärdigt sätt. Ingen någonsin har sagt till mig att nu var det visst dags att resa sig..Istället plockas det med sådan frenesi att jag bara vill gapa- Men människa, jag haaaar fattat. Du skaaaa få gå av. Lugna dig för faaaan!

Men jag förstår, för hamnar man bredvid ngn invandrare el barn så har ju de ibland inte lärt sig detta kodspråk, utan bara sitter där och förstår inte alls varför grannen börjar skruva sig som en jäkla mask. De tänker att man kan säga till. Men det kan man inte. För det är mer praktiskt så här.

Stöld från annan blogg

Jag måste bara berätta en sak som jag läste i en av mina egna favoritbloggar.

Då jag har en nära relation med blogginnehavaren så kan jag intyga att följande historia är sann.

För att inte få höra att jag överdrivit el förvanskat historien så är följande stycke så gott som kopierat:

Ett barn till blogginnehavarens kollega kommer hem efter dagis och på frågan vad de gjort idag svarar han:"-Vi har lekt med konsum-bananerna och dom var jätteroliga."Nu var konsumbananer ingenting som fanns med i Briokatalogen när vi var små så vissa frågetecken uppstod. Dock slutade dagen utan något klargörande i frågan. Dagen efter frågar därför kollegan dagisfröken vad detta kan vara för något och varför de är så populära. Fröken funderar länge tills det går upp ett mångfaldsljus:
-Ah...!! Han måste mena de nya barnen; Kosovoalbanerna!!

Jag är ledsen att jag behövde sno ett blogginlägg men detta måste förmedlas till fler människor.

TVTIPS!!!!!!!

ÅÅÅÅÅHHHH

Ni som missade programmet "Paradiset" i söndags bara måste se reprisen den 26/6 el 28/6. Ni kan också se det på Svt.se

Paradiset är en dokumentär som handlar om det gamla paret Hans och Kerstin och ibland Kerstins vän Hjördis som är en riktig uppviglare. De gör inget särskilt utan bakar sockerkaka, ror, tapetserar och snackar men detta är det bästa jag någonsin sett på Svt. Både Peter och jag var helt fast och det var så hjärtknipande gulligt att tillochmed Peter ville hålla hand under tiden. Detta är fasiken så bra!!!!

Besök i helgen

I helgen kommer min älskade älskade vän till Sverige..Med sig har hon ett mindre brittiskt entaurage. Både Peter och jag längtar ihjäl oss och gör oss till å det grövsta. Vi har tex köpt ny soffa och nytt bord snabbt som attan så att de skall ha något mjuk att sitta på och någon möbel alls att äta vid. Jag har nu en fix idé om att om jag bakar massor av goda saker så kanske de aldrig åker hem. Hela vistelsen är på ngt sätt en reklamfilm för Sverige..Så här trevligt har vi det här och kolla vad mysigt det var där då. Peter visar fräckaste musikställena och restauranger med den flottigaste maten och jag bakar bullar och inhandlar dammsugare (kakan) i svenska flaggans färger. (gud vad de hittar på käcka saker i Sverige). Vi har placerat ut statister i hela staden.Snygga svenska brudar och Zlatan Ibrahimovic så att de skall bli impade....Vi svänger oss med spännande fakta (Ibland påhittad) av typen - Placebos basist är från Sverige!!! och har ni hört att "Jag är Nyfiken gul" skall nyproduceras här i år med OOlriicka Jånssån i huvudrollen....Svennis håller till i sitt hus i Torsby hela sommaren...please stay...please please please. Suck....

Headset införskaffas snarast

Såg det sjukaste på en videosnutt idag.




Man lade 4 mobiler mot varandra och några popcornfrön i mitten och sedan ringde man till telefonerna. Tror ni inte att de jäklarna poppade iväg som vore det en jäkla mikro.

Detta testet måste jag göra hemma någon dag för det var inte så lite fräckt men det känns aningen oroväckande.
Fast det kan också vara en förklaring till varför man kan känna sig lite trög ibland. Jag antar att mina hjärnceller ser ut som grillade marsmellows vid det här laget.

http://www.maniacworld.com/making-popcorn-with-cell-phones-II.html

Idag har jag jättedålig andedräkt!!! I dont know why.

Vem är kändisen????

Jag tror jag blir tokig.

Jag tror det bor en kändis i min trappuppgång men jag kan inte komma på vem det är el vad hon har spelat i. Nu måste ni hjälpa mig. Skådespelerska är kategorin

Hon är lite lik Frida Hellgren ( Hon i så som i himmelen, se bild) och har spelat i någon svensk film el serie där hon troligen brutit på finska. Kanske hette hon Satu el nåt liknande och hade ngn kärlekshistoria....Jag tror hon var arg någongång och jag tror hon fick ligga....hon kan ha varit fattig och haft en taskig pappa el dyl i filmen...Alltså...jag har det på tungan men kan inte placera henne.....Kom igen nu...tänk!

Luftens råttor

Brunnsparken är som de flesta vet en av norra Europas skabbigaste platser. Här trängs jättefarliga ungdomsgäng med tiggare och nerpissade busskurer.

Här kan man hitta de mest leprasmittade duvorna i hela göteborg. De är smutsiga, halta och lytta och livnär sig på dåligt varierad kost såsom kebabtallrik med öl. De är heller inte så lite korkade som inte inser att de har vingarna till att flyga med. Gräset ÄR grönare på andra sidan och bara ett stenkast längre bort ligger ja, tex Eriksberg. Hyror är sällan ett problem för just duvor som eg kan välja och vraka lite som de vill. Vissa har flyttat till vårt område och där kan det inte vara svårt att leva direkt. Det har visat sig att Johanneberg är som Duvornas Texas. I Texas har de flest överviktiga i hela världen har jag för mig och i Johanneberg är duvorna så feta att jag på allvar oroar mig för deras blodtryck och risk för typ 2 diabetes. De kan för fan knappt röra sig. De sitter bara i klungor och glor och flyttar sig inte för nåt. Snart får de införskaffa en sån där gripklo el vad det heter ( Såna som amerikanska tjockisar och gamla har) för att nå nästa skrovmål.

Jag äcklas ihjäl av dessa klumpar som knappt kan lyfta utan flyger så lågt att man får deras valkar i nyllet om man inte aktar sig....uhäää.

Blocket-min nya vän

Vi har sålt vår soffa på blocket.
Vi lade ut annons igår kväll och fem minuter efter började folk tokterrorisera mig med samtal, sms och mail. Det var lite förbryllande för jag trodde kanske inte att det skulle vara så lätt och att folk satt och hängde där för jämnan. Det kändes lite som om jag var poppis el t.o.m. kändis.

Det var dessutom ingen lyxsoffa från Bruno Mattsson som jag sålde för 100 spänn. (jag tänker på den gamla hederliga "sälj porschen och skicka pengarna" råttan i pizzan storyn) utan en typ 10 år gammal ektorpsoffa från ikea i den hotta färgen "blekinge" (typ vit..el off white om man vill vara märkvärdig).

Nåväl, det var jätteroligt och jag har fått blodad tand. Nu skall allt säljas...jag går och letar efter saker att kränga och tallade lite längtansfullt på Peppes datorprylar tills han gav mig dödsögat. Jag hotade med att sälja honom och fantiserade om vad jag kunde göra för de 21,50 som jag förmodligen skulle få.

Vi funderade på vad för kul vi kunde göra med soffpengarna. Lyxkrog, del till resa el kanske kläder...
Neeeej, kom vi överens om..vi betalar räkningar med dem. Torra torra knastervuxna liv.

Rolig unge

Hörde det gulligaste här om dagen.
Peter och jag gick förbi en liten flicka och hennes mamma. Flickan drog på världens minsta lilla rosa dockvagn och var på det hela taget ursöt.
De skulle in på glasstället precis vid oss och flickan frågade sin mamma om hon skulle ta med vagnen in el om den skulle stå utanför affären.
Mamman- Det får du välja själv
Flickan- Ah, jag vet inte, kanske är det bättre om den står utanför.
Mamman- Men tror du inte att Lindqvist gärna skulle vilja följa med in i butiken då?

Lindqvist!!!!!
Alltså, hur rolig är man inte om man döper sin docka till det? HUUUUUR rolig som helst anser nog jag.

Tungan rätt i mun

Jag vet att jag kan vara lite sluddrig när jag pratar. En otrevlig egenskap. När det är kallt ute och jag går fort brukar jag låta som en som tagit en tripp på T-röd.

Ibland brukar jag på telefon få säga adressen till vårt kontor. Det är i sig inte så unikt.

Men ibland misslyckas jag med att göra mig förstådd tråkigt nog.

Det är då man kan få brev till sig med adressen:

Kille Services
Estrella hanegatan 30.34

(Rätt svar: östra hamngatan. Vi har ovan nämnda chipsverkstad som kund)

Så kan det gå. Finns det fortfarande logopeder? Det känns väldigt 1989 om jag får säga min mening.

Definition "service" kan variera lite

Vet att jag skriver lite sällan och är en lat om inte tillochmed en ond människa.

Var på en märklig middagsdate på valborgsmässoafton. Förrutom Peter och jag deltog även Martina, Henrik och ett för oss nyintroducerat par som heter Linda och Peter i denna absurda tillställning. Visst asså, det är ju lite fullt så på Valborg men det var inte värre än att vi kunde få ett bord för 6 på mindre än en minut. Vår stackars servitris tyckte dock att livet sög fett kan man säga. Hon charmade jackorna av oss genom att först berätta att i kväll skulle det minsann ta skitlång tid och förmodligen skulle vi få vänta länge på maten (om vi överhuvudtaget skulle få någon, läste jag mellan raderna) Hon var själv och allt var lite ojigt. Hon lyckades illa med att få det att låta som om det var oss det var synd om.

När hon mkt riktigt dök upp ett ljusår senare sa hon lite klämmigt att "jaha, ja som ni ser går det ju inte snabbt direkt". Nä. Det gjorde det ju inte men vi är fina människor och svenskar (nåväl nordeuropeer, Henrik räknar sig som tysk)till på köpet och väntar därför gärna på mat utan att klaga. På sin höjd himlar vi lite.
Men när hon senare kom med våra öl så blev allt på någotsätt vårt fel,då vi inte städat av bordet så hon kunde ställa ner drinkbrickan. " Den är liiite tung som ni kanske förstår"
Hon fick iallfall lite dåligt samvete när hon insåg att helskägg vuxit ut på samtliga herrar i sällskapet innan hon serverat och ville därför bjuda på gratis drinkrunda. Vi blev glada såklart men det fick vi såklart äta upp till förrätt. När Martina var lite artig och frågade om vinet så fick hon en förklaring om druvor och dylikt. Tydligen trodde hon inte själv på vad hon sa för när Peter hostade till (artigt. I handen) fick hon tyvärr rabies och utbrast: SA DU BULLSHIT??????
Hon trodde inte på den osannolika hostförklaringen utan meddelade oss om att hon tyckte att det varit kul om han kunde erkänt förolämplingen. Sen kände sig Henrik modig och frågade om han på den gratis drinkrundan kunde få en Mojhito istället för en öl om hon skrev upp den som en öl. (Så fick han mellanskillnaden liksom) "JASÅ!!! Så nu tycker du att din kompis inte skall få nåt för att DU skall få en drink. (Ja erkänn onda människa) När hon sedan ändrat stängningstid till 23 istället för 00 som de sa när vi kom, så kände vi oss lite lättade att kvällen var över. Vi hade alla känslan om att vi bevittnat något svårslaget.

Så kan det gå. Tur för dem att de har en så snygg träindian i entrén. Den är nog en förutsättning.

kick off

Hej.
För er som undrat har jag överlevt kickoffen med företaget. Mot alla odds kändes det ibland som. Vi var borta från tor till sön och alla ni som tycker att det verkar gött kan ha i åtanke att vi bodde sex i varje stuga, blandat från kontoren och delade rum stora som frimärken. Jag hade iofs tur och fick dela med ett par av sthlmskontorets raraste tjejer men ändå .....pärs!

Men nu skall vi backa bandet och inte gå händelserna i förväg, för då finns risken (el chansen snarare) att ditresan glöms bort. 4 glada kolleger som i ett kritsikt ögonblick bestämde att ta med karta var överskattat och onödigt....hallå, kommer man till partille så är det väl skyltat resten. Eller? Det var det inte...Däremot stod det Mora på en skylt efter Mariestad och det tyckte någon lät lämpligt då det ju typ ligger i närheten...Tyvärr råkade vi köra förbi och efter att snillen spekulerat en stund bestämde vi oss för att det säkert inte var rätt väg och om det var det skulle vi säkert få en ny chans...Så då bestämde vi att sikta mot Vansbro och glömde sedermera bort alltihop när vi fastnade i ett samtalsämne om roliga saker kandidater sagt el gjort. Linda kände dock ett inre (förnuftigt) tvång att älta hela saken några gr så ibland tog vi upp vägdiskussionen igen. Då sa jag att de här byggnaderna utan för Örebro kände jag igen...säkert från när jag åkt till Sälen ngn annan gång. Jamendåså sa de andra och lät sig lugnas. Jag var nöjd med min halvlögn då jag tyckt diskussionen varit trist. Vansbro lyste dock med sin frånvaro och vi började få svettmustasch. Vi stannade därför på Statoil utanför Köping för att kissa och tänka lite. Trots oro i leden struntade vi dock i att köpa en karta el fråga ngn klok på macken. Men då vi hade kass magkänsla ringde vi runt lite och tack vare Peter kunde vi upptäcka att vi tagit en smärre omväg....på ynka 17 mil totalt. Så kan det gå när en blind leder en blind. Vi bestämde dock att det var ett minne för livet och håller krampaktigt fast vid att Det var en POSITIV läxa.
Vi kom fram assent förstås och då är det alltid mysigt att krypa ner bland främlingar efter att få höra samma främlingar skita sönder toan.

Tyvärr hade mina rummisar en obehaglig upplevelse på natten då jag hade den goda smaken att tala i sömnen. Jag ropade till dem och frågade om de letade efter överlevande vilket jag anser var charmigt. De verkande tycka att det var lite konstigt.

Ev berättar jag mer om kickoffen vid senare tillfälle...jag skall bara bearbeta det först

Alltså....Påsklöfte

Om någon vet vad det är i mitt utseende el personlighet som säger "kom och tryck till mig lite" så säg det nu!!!!!!

Jag måste gå en kurs el nåt för jag verkar vara en magnet.

Typ som min kollega som sa (när jag sa att sidorna i ansiktet var olika) -Ja det kan jag se på dig, Din vänstra sida hänger jättemkt. (!) Och när jag hade gympaskor till klänningen: -Ojdå..du brukar ju inte vara så trendig annars.

Idag kom en annan översittare in och hon hittat en jättebra produkt som skulle passa mig. En volymspray! (det är sant iofs) Hon passade även på att fråga om jag skulle vara påskhare då jag hade mina öronmuffar. Hallå!!!!

Nä bli inte oroliga (eftersom det bara är mina bästa vänner som läser den här kan jag förstå att ni blir det) Lilla jag. Himla mobbad. Nej.

Men jag råkar alltid ut för sånt där. Typ jag frågar i en affär när butiken stänger och expiditen snäser...MEEEEN, kolla kvittot. eh ja okej.

Eller när jag handlade 100 öl och frågade om de kom ut med dem, typ på en bricka. Och de frågar - kan du inte gå i omgångar?

Jag skall bli elakare. Se upp...jag kommer att träna på er!!!!!

Om våren

Det är ju vår!

Jag har varit helt mild i sinnet hela dagen och lapat sol och varit fridfull. Gick en promenad och lyssnade på Mark Levengood som är min egna Anger management-konsult. Tänkte att livet är ganska fint. Kan verkligen rekommendera hans bok (cdbok imitt fall eftersom även finlandssvenskan gör sitt) "sucka mitt hjärta men brist dock ej" Han pratar om döden och borelia och ditten och datten och är den finaste människan jag vet.

Jag är dock inte förberedd för någon vår. En blekare nuna och sorgligare attityd får man leta efter. Om någon har nåt tips på hur man skall bli lite spralligare och livsglädjespridande får ni gärna berätta.

Någon spänstig vårkropp kan jag nog också se mig i stjärnorna efter. Åt ett halvt paket brago och mjölchockomuffins innan kl 8:30. Min benstomme börjar bli så kraftig så ni anar inte och den hänger även ut över brallorna. Så tråkigt. Om ni vet någon snygg trevlig tjej som skulle passa ihop med Peter så se till att hon aldrig får hans nummer. Den dagen han tar av skygglapparna ligger jag risigt till. Jag ser ut som skräphögen i fragglarna (och är lika klok)

Nu måste jag låtsas jobba lite

Ostbågar och provokation

Idag upptäckte jag ett nytt irritationsmoment i min vardag. Det är intressant för jag tyckte att jag redan uppfyllt min kvot liksom...Tydligen inte för när jag väntade på bussen kunde jag inte låta bli att störa ihjäl mig på en man som helt ogenerat stod och åt ostbågar. På busshållplatsen!Man kan inte stå och äta ostbågar medan man väntar på bussen. Endast galna människor gör så. Han KAN inte vara svensk tänkte jag och lade ner så mkt tankeverksamhet i ärendet att jag t.o.m. stängde av Nina Simone och försökte utröna vilket språk människan pratade eftersom han även pratade i mobilen med yviga gester. Jag kunde inte höra men bestämde mig för att han var engelsk eftersom han var rakad. Är man inte svensk är det förlåtligt på ngt sätt så när jag bestämt mig så kom jag över Snackstraumat. Nästan. Det är fortfarande jävligt sick och ett allvarligt övertramp. Det är lika stört som att ta med sig en chipspåse in på bio. Det konstiga är att det inte är nåt konstigt typ i England, men i Sverige bara gör man inte så. Skärp er! Ni är jobbiga.

Vuxenpoäng de lux

Idag har jag shoppat kan man säga. Impulsköp vid kassan. Jag har bränt en del pengar. Har inte längre ångest över de tokdyra skor jag köpte veckan före lön för ett tag sedan och som gav mig svår insomnia. För om de kunde orsaka viss sömnlöshet får detta inköp mig att vilja lägga mig i kronisk framstupa sidoläge. Vi har köpt lägenhet och den är helt underbar. Vi skall skriva kontrakt imorgon så än kan väl saker gå åt helvete och säljarna kan ändra sig men ändå!!!! Öppen spis i vardagsrummet..som funkar!!!! Det räcker typ för mig. Jag har en blandad känsla av lyckorus och pankångest och vi kommer väl få ligga på var sitt liggunderlag för att vi inte har råd med möbler men just nu känns det faktiskt okej.
Så välkommen på knytkalas...ta med mycket mat, så vi kan göra matlådor sedan. Annars kommer vi sluta som ett sånt där par som letar mat i soporna hos folk (se: outsiders) och sådana vänner kommer ni tycka att det är pino att ha, så det är för er skull också.
I tanken har jag redan börjat inreda och delar glatt med mig av mina tankar till Peter. Samtalsämnen om en blandning av mosaikbord, loppisfynd och barbapappor gör dock honom jättenervös och jag vet att han innerst inne tycker att jag är en hippie och att vad som helst kan hända om jag får fria händer. Alla som varit hemma hos oss vet till exempel att Peters dröm om ett stilsäkert, modernt hem slogs i spillror när rosa sak efter rosa sak bars in i vårt sovrum. Nu bor han i en marsmellow och jag inbillar mig att han aldrig mått bättre. så det så.

Sär skrivning

Som vän av ordning och språkpolis i själ och hjärta uppskattar jag icke att läsa min egen blogg och syna alla de stavfel och dylikt som jag i all hast fått dit. De ska inte vara där! Jag vet hur det stavas på riktigt! Lovar!

I allafall. Egentligen gillar jag inte heller särskrivningar men idag hittade jag en (I ett CV ) som var så rolig att jag skrattade så mycket så jag skadade mig själv illa(en nagel bröts obarmhärtigt av mot katedern.). Så här löd den iallfall:
-Jag söker detta jobbet då jag är i behov av extra knäck när jag studerar.
Japp. Jag vet precis hur han känner. Jag har samma behov. Välkommen på intervju!

Friskis, en sekt för nakna euntusiaster

Jag är så trött på friskis. I ett tidigare inlägg var det mest passen och instruktörerna som störde mig, men idag vill jag ta upp ett allvarligare ämne som har irriterat och oroat mig under en längre tid. Denna helt fria inställning till kropp och nakenhet. Naken gemenskap ojojoj.
Jag har en mkt ovetenskaplig hyptes om att de flesta som tränar på friskis är antingen mobboffer el mammor. Vissa är både och. Vissa har irrat sig dit på annat sätt. kanske. Alla som tränar där är iallfall rädda för att träna på andra lite hippare ställen. typ Sats, där man blir uttittad av coola, snygga människor i casallkläder. Iallfall. Nu har de hittat en oas där de inte behöver skämmas för sina kroppar och detta skall utnyttjas till max. Alltså går de nakna. Alternativt klär på sig endast på överkroppen medan ditten och datten uträttas. Sminkning, insmörjning, påspackning, snicksnack med vänninor, insmörjning även av väninnor, samtal med främlingar. Var annars än på friskis kan man bli inklämd mellan två vintebleka jätterumpor när man tar av sig dojorna. Var annars får man full sikt över kroppsdelar man VERKLIGEN inte vill se medan kroppsdelens ägare går ner i avancerad yogaställning för att komma åt preciiiis överallt med bodyloiton och fotfil. Och vem gör egentligen full sminkning framför allmän spegel iförd blus, kofta och pärlhalsband och...nej det var visst inget mer. Typ Yrrol.aaaaaaahhh. Hur blir man såhär bekväm? För det är ju inte vare sig Heidi Klum el Britt Ekland som står där. Jag vet att jag är elak men jag vet inte om min försäkring täcker de ögonskador som jag drar på mig. Och de själsliga såren! Vem läker dem?

Låg

Idag känns allt lite deppigt.
Det började med att jag igår träffade en person som förkroppsligade hela min avundsjuka. På Jakobs fest igår, träffade jag en tjej som vunnit sm i 10-dans el vad det heter. ja ni vet, allt de dansar i lets dance typ...Hon kände Da Silvorna och allt. Efter att ha druckit rätt så mkt vin lovade hon mig privatlektioner i quick-step och tango. Det vore bra. Tyvärr har jag ingen danspartner då Peter tycker att all dans är jämförbart (på tråkighetsskalan) att läsa Josefssons katalogen från pärm till pärm...
Som straff fick han därför i dag stå ut med att jag ifrågasatte hela mitt liv och deppade över saker som jag aldrig kommer att kunna göra.( Något som jag senare kryddade genom ett svartsjukeraseriutbrott på Ica Focus..stabilt). Det började med dansgrejen och slutade med att jag ville ha egen lägenhet och leva glammigt singelliv.typ. Peter lyssnade och nickade och jo..ja.. det hade ju säkert varit roligt..men tänk så dyrt...och det är ju rätt gött att vara i ett förhållande också. Eller hur?...Du kan ju fråga Martina om ni inte skall gå ut snart igen, det tyckte ju du var roligt och kanske kan vi dansa lite här i vardagsrummet sen...rar...Jag funderar nu på att gnälla över att jag vill sjunga Gospel också men inte vet ngn kör som släpper in någon som mig ( läs tondöv) Men då skulle han bara påpekat att jag faktiskt sjöng singstar igår och fick ju jättemånga poäng på " När vindarna viskar mitt namn"......Han är hopplös ibland och ej mottaglig för gnäll.

Kommentar till kommentar

Angående en kommentar jag fått på mitt förra inlägg vill jag citera en liten rad från friskis egna tidning där det även stod att stämningen vid danspass kan jämföras med stämningen vid en häftig rockkonsert. (oh god) De intervjuade nämligen glada motionärer som varit på ovan nämnda pass (nej inte mig, är du knäpp?) och en person sade...jag citerar:
-Å när vi skulle forma hjärtan med armarna över huvudet (ni veet) ja, då blev stämningen riktigt kärleksfull. slut citat. Ja jag köpte kort där för att det var jävligt billigt och för att jag faktiskt måste träna upp min toleransnivå. På riktigt. Jag vill faktiskt det för kan inte berget komma till Muhammed får Muhammed komma till berget.

Lets NOT dance

Var på Friskis fria danspass igår. snälla regering stoppa Lets dance och andra samhällsförstörande program.....de gör folk galna..
Visst, alltså jag visste att det inte skulle vara ett jättecoolt pass men jag kunde aldrig ana att jag skulle ora mig för om det skulle hamna på youtube. Vi som var där-och det var många kan jag avsölja-hade åtminstone vett att skämmas. Men denna intstruktör. Hallå!!!!! Det är friskis! Inte Chat Noir (googla det om ni undrar) Att lära sixten och Lisbeth höftrullningar samtidigt som man har ett ansiktsuttryck som man vore kåtast i kungsängen borde vara belagt med kraftiga böter. Särskilt om man samtidigt har på sig friskis hurtiga standardoutfit.Denna brud var så oerhört provocerande då hon kombinerade hurtig käckebenny med lite attityd och sexiga moves. Uffe Larson goes Jennifer Lopez!!! Visst, jag är bitter för att jag var kass men är man en dålig människa för att man efterfrågar strama tyglar och lite..eh..koregrafi. ALLA GÖR SOM DE VILL!!!!SKAKA LOSS NU BARA. SHOW SOME ATTITUDE PEOPLE!!!! Jag visade attityd. En oerhört tråkig sådan och himlade med ögonen och gjorde töntiga tjolahoppsan steg. En tjej som stod bredvid mig ville jag slå ihjäl. Hon sjöng högt med i alla låtar inklusive den gamla dansslagdängan : Ajma mäjniack määääjniack... ja ni vet....Tanten framför mig luktade asmkt svett redan innan passets början och jag förstår henne...denna ångest kan få en att utsöndra vad som helst...det var kanske inte hon..kanske var det jag. Min kära vän försvann och var borta på toa misstänksamt länge. Kamel? Nej dödsångest. Jag ska aldrig mer gå dit och bli en bättre människa på kuppen

kurs och visning av framfötter

Har precis kommit hem från en maratonkurs i intervjuteknik i Oslo. Två hela dagar av en godispåse av klyschor och gamla hederliga inslagna oerhört öppna dörrar. Kritisk. Men naturligtvis känns det ändå bra att efter ha rekryterat i 1 ½ år äntligen få veta att det kan vara bra att använda en intervjumall och kanske till och med en kravspecifikation. Inte illa. Och refererenser är tydligen bra att ta. Det kan vara bra att veta. Stackars kursledare, säger jag bara och om kvinnan var lika bra på kroppsspråk som hon borde vara när hon fått mandat att instruera i ämnet så borde hon gått hem och gråtit vid åsynen av alla korslagda armar och rynkade ögonbryn. Det roligaste var när hon berättade att kroppsspråket kan vara VÄLDIGT olika från person till person. Tex en gång när hon haft en kurs så hade en deltagare blundat och sett ut som han sov hela kursen och hon hade kännt sig oerhört illa till mods. No shit! Hittills allt väl. Men när hon i pausen hade frågat killen om hon verkligen var så tråkig hade han svarat att så var det verkligen inte. VERKLIGEN INTE. Blundar gjorde nämligen han när han fann något oerhört intressant och ville koncentrera sig extra....ja det kan vara olika det där skrattade kursledaren glatt och var mycket nöjd med att hon var så inspirerande att han kände att han ville koncentrera sig så noga. Hahahahahahaha. Vad skola människan göra utan förnekelsen.
Det bästa med kursen var den trevliga lunchbuffen. Något man inte direkt är bortskämd med i Norge. Landet där man anser att mackan med mimosasallad är den enda kompletta rätten. Om man åker till Norge måste man prova deras kransekake...(eller hur det stavas) Den ser inte mkt ut för världen men är helt utmärkt och beroendeframkallande...jag har för mig att de har den på bröllop om jag inte minns fel...att de bryter den och sådär.
Efter kursen var det middag och utgång på kareokebar som traditionen fordrar. Vi var tre mot slutet och drack apdyr sprit och ja typ sjöng för kung och fosterland....för Harald då i detta fall naturligtvis. Efter 18 öl och diverse caprinhia (kan tyvärr inte stava det heller) gjorde jag en mycket uppskattad tolkning av Poison. Jag gav allt och var tröttare än efter ett träningspass och mina kolleger blev imponerade och ev även lite rädda.Då jag som sagt var helt färdig efteråt var jag dock tvungen att gå hem efteråt. Gammal. Att kvällen slösade lite på dagens energi var väl kanske väntat och då var det väldigt skönt att veta att man alltid kunde förklara för kursledaren att gäspningar och kanske remsömn bara var ett tecken på hur mycket jag uppskattade kursen.

När eländet äntligen var över och man fick åka hem passade världen naturligtvis på att straffa oss för vår ondhet och bjöd på full storm och propellerplan i en läskig kombination. Min kollega och jag hamnade vid nödutgången och efter att flygvärdinnan berättat lite om den läskiga tur som väntade oss (på riktigt) kom hon även fram till oss och instruerade om hur vi skulle göra för att öppna nödutgången. Eftersom hon formulerade det som NÄR vi skulle göra det och inte OM, såg jag så rädd ut att hon faktiskt avbröt sig för att fråga om jag mådde bra. Hon avslutade med att säga att vi skulle vänta på kommando att öppna dörrarna och vi nickade lydigt och insåg att detta inte var något tillfälle för improvisation eller egna initiativ från vårt håll. Flygningen var naturligtvis ett helvete och min kollega höll så hårt i mitt lår att när hon släppte hade jag en kall blöt fläck där. Min andra kollega satt bredvid en annan rädd tjej och ville muntra upp henne genom att skoja lite om andra dashplan som nyligen kraschat. Han är så pedagogisk och mysig. Jaja vi kom hem iallafall och det är väl kanske tur annars hade vi ju aldrig fått användning av allt matnyttigt från kursen.

mors

Äntligen helg

Efter denna oerhört ansträngande vecka så är det äntligen helg. Tråkigt nog slutade arbetsveckan på ett obehagligt sätt. Efter att ha slappat i 4 ½ dag kom jag slutligen ihåg vad jag eg är betald för att göra vid mitt skrivbord.Jag hade skjutit upp allt till fre kl 3 och jag lade så att säga i en lite högre växel och blev väl typ utbränd på kuppen. Jag håller på med en rekrytering till en som tur är ganska tolerant och fördomsfri kund. Han har köpt ett rekryteringspaket som går ut på att jag gör CV-sök, gallring och telefonintervju på de minst inkompetentakandidaterna. Det gäller en kundtjänstmedarbetare och det har visat sig vara min smala lycka för efter att de verkat normala i telefon med mig en stund skall de sedan på riktig intervju hos kunden och visa upp sin bästa sida.
Hittills har han träffat 3 st...en normal men ointressant tjej samt två- i telefon rasande trevliga- pojkar. Rasande trevlig pojke nr 1 insåg vikten av att visa framfötterna och att skilja sig från mängden så han dök upp på företaget iklädd lustig hatt (rastamanmössa med tillhörande dreadlocks). Denna hatt hade han för säkerhets skull på sig hela intervjun. På intervjun passade han även på att berätta om sitt riktiga intresse vilket oturligt nog är magik och diverse trolleri... naturligtvis inte på det trevliga såga i sär tjejer sättet (Vilket kanske är ändå är bra när jag tänker efter) utan mer ja..alltså riktig trollkonst...häxkonst...trevligt.
Den andra killen är en riktig sweetheart. Jag visste att han lirade lite hårdrock och sådär men kombinationen tung dödsmetallare och vittne i en av våra nutida mest i frågasatta "frikyrkor"fick väl kunden att undra om jag hade ett märkligt sinne för humor. I fredags skickade jag honom ännu en presentation och tuggar sönder kinderna för vad detta kan vara.
En näckrofil/akrobat utan fingrar på vänster hand med intresse för broderi är min vågade gissning.
För att försvara min yrkesfärdighet bör det dock tilläggas att båda de märkliga pojkarna gick vidare i rekryteringsprocessen vilket säger en del om kundes fromma sinnelag. All heder säger jag.

Vi firade helgens ankomt att äta lite indiskt med våra kära vänner Henrik och Martina. Mkt trevligt även om kvällen även stod för veckans största besvikelser. Något som Martina och jag var rörande överens om. Efter att ha bantat i en vecka nu och varit oerhört restriktiv med mat i allmänhet och socker i synnerhet kunde vi inte motså desserten som fanns på menyn.. hembakad morotskaka med glass.
När tilldragelsen dock kom in på bordet visade sig vara två bigpackkulor (med isbitar i) och en klump av rivna morötter typ blandade med smör och socker. Ja seriöst. Det smakade kattstjärt och jag blev seriöst ledsen men åt naturligtvis lite grann ändå för att vara snäll och nickade uppskattade till kyparen.

Nu skall jag storstäda lägenheten för att slippa knarkarkvarten som flyttat in hos oss. så kan det gå...

Fetto-sammanträde

Ja nu är det gjort. jag har gått med i viktväktarna och trots att första mötet var ikväll så ångrar jag mig redan och misstänker att mitt liv förmodligen är förstört.
Jag gick dit med ett visst självförtroende kan man lätt säga. Jag var övertygad om att jag skulle vara smalast och var tillochmed lite mallig. Jag var inte smalast visade det sig. Nederlag.
Men detta är ändå en jävla ställe för roliga människor och då tänker jag inte alls på fysiska attribut. Denna käckeBennyattityd som genomsyrar lokalen skulle inte ens ett par samarin kunna avhjälpa. Fast humor. Verkligen. Som bruden som på allvar frågar vad kolhydrater är för något. Det har hon aldrig hört talas om. Jag trodde Göteborg var en del av informationssamhället men har uppenbarligen missat något. Vilket bevisades kraftigt när en tjockis på första raden (där sitter tydligen alla tjockisbesserwissrar som vill uttala sig ) fick frågan vad hon kunde göra för att få en fiskmiddag lite nyttigare och bättre.
-Panera fisken svarade hon som den självklaraste sak i världen och jag tog på mig pinofjortisminen och höll på att kissa ner mig. Samtidigt är det ju en förbannad tur att hon hittat till mötet ikväll annars kunde hon snart vara i seriöst trubbel och kanske få vara med i en dokumentär på tv 5 och vem vill det? Någon annan frågade viktigt var man hittade de långa kolhydraterna och jag fick bita mig i tungan för att inte lustigt skrika SPAGETTHI. något som förmodligen bidragit till att jag fått ett dödsöga av vår käcka fröken och man vill ju inte få en tillsägelse.

Alltså, jag märker ju att det här inlägget lyser av brist på medkänsla och en obehaglig lust och tendens att vilja sätta mig över andra människor och kanske är det så...Jag måste tydligen trycka ner de här människorna( i smyg) för att må bra. Det kanske det enda roliga jag har nu när mitt liv kommer bli fullt av serlleristjälkar som man "bränner mer kalorier av att faktiskt äta" Så kommer det ju bli och jag är faktiskt deprimerad. Då får man vara lite taskig. Det har mamma (inte) sagt

När jag ändå är bitter och elak kan jag passa på att ösa ur mig något annat som stör mig oerhört och det är en annan samhällsviktig institution, nämligen arbetsförmedligen. Man får ge dem att de på allvar hottat upp sig detta året och kan tydligen numera skicka personer med både armar och ben, något som inte vi men våra kunder glädjer sig åt något oerhört.(eftersom det är gratis tillskillnad från våra kandidater som dock också kan vara lite halta och lytta ibland skall väl erkännas)
De som ngn gång försökt lägga ut en annons måste dock hålla med om att deras valmöjligheter när man skall välja yrkeskategori och yrke förmodligen inte uppdaterats sedan 1968 Q1

Okej tänker man...kundtjänst el kundservice.. Hur svårt kan det vara. Det kan vara väldigt svårt kan jag berätta..Man finner rätt yrkeskategori (tror man) SERVICE..yes och börjar sedan leta bland alternativen....hm...kontorist, modist, fotomodell, stins nää kundtjänstmedarbetare finns nog ingen som kan vara fast fucking hälften av Ams annonser berör just sådana...Hur har de fått ut de annonserna då om det är så svårt undrar ni och misstänker lögn. Om jag berättar hamnar jag i fängelse....ahhhh jag hatar statliga värk (jag vet att det inte stavas så men det är vad det borde heta)

Nä jag får gå och lägga mig..jag känner att jag tappat både fokus och kontroll och det enda som är kvar är ett allvarligt tourettes-betéende. Tråkigt för alla inblandade.