Idag ska jag på min fjärde magdanslektion. Tjoho.
Det är nedrans roligt men fan så svårt.
Det är fett med fria själar som ni förstår, men jag var liksom förberedd och hanterar det lite bättre än vanligt. Vår fröken är så fri, så fri, med sin kajal och fladderbyxor. På deltagarna i övrigt har jag noterat följande frisjälattribut:
* Grönt nagellack
* Sjalar som inte har något syfte utan mest markerar olika kroppsdelar
* Tendens till fridans före och efter pass.
Själv har jag adidasbrallor och är ofri som vanligt. Dock är jag även oerhört ofri i höfter och axlar vilket innebär att jag inte presterar lika bra som de som har lite mer mobila leder (och sinnen)
Det är tråkigt och trots att jag över varje dag till rytmisk arabisk musik så sker inga förbättringar. Vilket skämt till kropp.